I ett halvår eller så har mitt barn valt att höra olika Bamsetidningar kväll efter kväll. Jag har därför funderat över mitt barns val av läsning. Inte för att Bamse är dålig. Nej, det finns många förtjänster i tidningens innehåll. Serierna berör ofta ämnen som kan vara intressanta och bra att tänka kring eller prata om. Men läsningen har blivit lite enahanda i mitt tycke. Jag hade dock inte behövt vara fundersam. När jag pratade med förskolläraren på mitt barns förskola berättade hen att mitt barn gärna och ofta läser och lyssnar på olika typer av böcker där. Förskola och hem kompletterade varandra.
Häromdagen valde barnet äntligen att höra några böcker även
hemma. Möjligheten att välja böcker byggde på att vi har tillgång till dem. Vi
går gärna till biblioteket. Vi är ett läsande hem.
Jag funderar en del kring barns läsande generellt. Särskilt
aktuellt är det efter rapporter om att läsningen bland barn och unga minskar. Jag
tänker på de barn som inte har tillgång till böcker. Barn som kommer
från hem där det inte finns någon lästradition. Där har förskolan verkligen ett
kompletterande uppdrag: att ge dessa barn möjligheter att möta litteratur av
olika slag. Det är viktigt inte minst ur ett demokratiskt och kulturellt
perspektiv.
Vi människor har ett behov av berättelser. Detta behov kan tillgodoses
på många olika sätt: genom läsning, filmer, teveserier, tevespel, samtal
etcetera. Många tycker om att göra allt detta. Andra föredrar kanske något
särskilt sätt att tillgodogöra sig berättelser. Idag är gränserna mellan dessa
medier heller inte särskilt tydliga. Man kan läsa e-böcker på lärplattor, spela
tevespel som bygger på en bok eller film och så vidare.
Vad är det som är bra med att läsa? Jag tänker att vi kan
sätta oss in i andra människors sätt att tycka och tänka. Vi kan fundera över det
vi läser ur det egna perspektivet och applicera berättelserna på våra egna liv. Vi kan på så sätt förstå oss
själva och andra på ett djupare plan.
Bilden har jag lånat här |
Jag tänker att det finns olika sätt att tänka då man väljer
böcker till den pedagogiska verksamheten:
Vad är barnen intresserade av? Hur kan man fördjupa detta intresse genom
litteraturen? Man kan också föra in nytt stoff med hjälp av litteraturen, om
man vill ha en igångsättare och se vad barnen kan om ett visst
ämne, eller få en inblick i vad de är intresserade av. Det är inte viktigt att
innehållet alltid lär barnen något (se Mikaels tidigare inlägg om den pedagogiska diskursen). Men det är viktigt att göra ett medvetet val.
Om man som pedagog tycker att det är svårt att hitta rätt
böcker, så är biblioteket en otroligt fin resurs att ta hjälp av. På nätet
finns en bra tjänst som heter Bibblan svarar, där man kan få hjälp att hitta
det man söker. Bibblan svarar finns även på Twitter. På Barnkanalen går just nu ett program som
heter Lässugen vars syfte är att inspirera till högläsning, och få
barn och vuxna att upptäcka glädjen med att läsa tillsammans.
Att läsa är språkutvecklande, utvecklande för tänkandet, det
kan ge oss kunskap, det kan ge stoff till lek och samtal. Det kan vara något vi
gör enskilt, och det kan vara något vi gör tillsammans. Det kan också vara
något vi först gör enskilt, och sedan tillsammans, genom exempelvis boksamtal.
Läsning ger positiv påverkan på många plan. Men
bokläsningens allra viktigaste uppgift är: Att ge oss människor upplevelser!
Läs gärna: Agneta Edwards - Bilderbokens mångfald och
möjligheter; Ingrid Nettervik - I barnbokens värld, Lena Kåreland - Barnboken i
samhället; Lena Kjersén Edman - Barn- och ungdomsböcker genom tiderna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar