söndag 20 april 2014

Läsa, lyssna, växa! - #51


I ett halvår eller så har mitt barn valt att höra olika Bamsetidningar kväll efter kväll. Jag har därför funderat över mitt barns val av läsning. Inte för att Bamse är dålig. Nej, det finns många förtjänster i tidningens innehåll. Serierna berör ofta ämnen som kan vara intressanta och bra att tänka kring eller prata om. Men läsningen har blivit lite enahanda i mitt tycke. Jag hade dock inte behövt vara fundersam. När jag pratade med förskolläraren på mitt barns förskola berättade hen att mitt barn gärna och ofta läser och lyssnar på olika typer av böcker där. Förskola och hem kompletterade varandra.

Häromdagen valde barnet äntligen att höra några böcker även hemma. Möjligheten att välja böcker byggde på att vi har tillgång till dem. Vi går gärna till biblioteket. Vi är ett läsande hem.

Jag funderar en del kring barns läsande generellt. Särskilt aktuellt är det efter rapporter om att läsningen bland barn och unga minskar. Jag tänker på de barn som inte har tillgång till böcker. Barn som kommer från hem där det inte finns någon lästradition. Där har förskolan verkligen ett kompletterande uppdrag: att ge dessa barn möjligheter att möta litteratur av olika slag. Det är viktigt inte minst ur ett demokratiskt och kulturellt perspektiv.

Vi människor har ett behov av berättelser. Detta behov kan tillgodoses på många olika sätt: genom läsning, filmer, teveserier, tevespel, samtal etcetera. Många tycker om att göra allt detta. Andra föredrar kanske något särskilt sätt att tillgodogöra sig berättelser. Idag är gränserna mellan dessa medier heller inte särskilt tydliga. Man kan läsa e-böcker på lärplattor, spela tevespel som bygger på en bok eller film och så vidare.

Vad är det som är bra med att läsa? Jag tänker att vi kan sätta oss in i andra människors sätt att tycka och tänka. Vi kan fundera över det vi läser ur det egna perspektivet och applicera berättelserna  på våra egna liv. Vi kan på så sätt förstå oss själva och andra på ett djupare plan.

Bilden har jag lånat här
Jag tänker att det finns olika sätt att tänka då man väljer böcker till den pedagogiska verksamheten:  Vad är barnen intresserade av? Hur kan man fördjupa detta intresse genom litteraturen? Man kan också föra in nytt stoff med hjälp av litteraturen, om man vill ha en igångsättare och se vad barnen kan om ett visst ämne, eller få en inblick i vad de är intresserade av. Det är inte viktigt att innehållet alltid lär barnen något (se Mikaels tidigare inlägg om den pedagogiska diskursen). Men det är viktigt att göra ett medvetet val.

Om man som pedagog tycker att det är svårt att hitta rätt böcker, så är biblioteket en otroligt fin resurs att ta hjälp av. På nätet finns en bra tjänst som heter Bibblan svarar, där man kan få hjälp att hitta det man söker. Bibblan svarar finns även på Twitter. På Barnkanalen går just nu ett program som heter Lässugen vars syfte är att inspirera till högläsning, och få barn och vuxna att upptäcka glädjen med att läsa tillsammans.

 Att läsa är språkutvecklande, utvecklande för tänkandet, det kan ge oss kunskap, det kan ge stoff till lek och samtal. Det kan vara något vi gör enskilt, och det kan vara något vi gör tillsammans. Det kan också vara något vi först gör enskilt, och sedan tillsammans, genom exempelvis boksamtal.  

Läsning ger positiv påverkan på många plan. Men bokläsningens allra viktigaste uppgift är: Att ge oss människor upplevelser!

Läs gärna: Agneta Edwards - Bilderbokens mångfald och möjligheter; Ingrid Nettervik - I barnbokens värld, Lena Kåreland - Barnboken i samhället; Lena Kjersén Edman - Barn- och ungdomsböcker genom tiderna

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar