Det svänger i barnkulturen - #88

Kom igen katten det svänger ju!

Barns kultur är inte en isolerad ö av spektakel. Barnkulturen är minst sagt en ocean av olika uttryck. Kulturer berikar varandra där de möts. Vi vuxna inspirerar barns uttryck och är vi observanta och lyhörda kan barns kultur vara mycket inspirerande för oss vuxna. Vi lär av varandra och utbyter idéer. Det är underbart att dela dem.

 "Pappa, får jag ha en show?" undrar yngsta barnet som har så mycket dans i kroppen att hen numera hjular fram. "Självklart. Två eller tre låtar. Sedan är det tandbortsdags."

Barnen ordnar till en scen, och jag kör igång Spotify. Jag är således "ljudtekniker". Jag innehar även den viktiga rollen som  publik. Det äldre barnet fixar med ljusslingor och är "ljustekniker". Sedan vill hen vara med i showen och mima till låt nummer två: Ylvis "The fox". 

Fraka-kaka-kaka-kaka-kow!

"Ju fortare jag dansar ju bättre blire" säger den yngste. Hen studsar, hjular och tar en massa coola danssteg. Som tredje låt väljer barnen gemsamt en låt som jag har introducerat för dem: Parov Stelars "Catgroove". Det är en låt som jag själv är förtjust i, efter att jag fann en inspirerande video på Youtube. Klippet har vi kollat på tillsammans många gånger, barnen och jag.

"Jag gjorde som han" säger en genomsvettig liten parvel som lånar några moves från youtubeklippet där dansaren slänger av sig hatten. På det hela taget är barnets dans mer likt en tornado, än killen i videoklippet.

Men visst katten svänger det!