tisdag 3 juni 2014

Children are not rats - #95



2008 höll Leif Strandberg som är Vygotskijkännare, ett intressant tal som jag har tagit del av via inspelning (länk här). Jag fastnade framförallt för några ord. Strandberg hänvisar till Jean Piaget, den schweiziska kunskapsteoretikern och pedagogen som lär ha sagt:

Children are not rats.
Children think.
Children are thinkers

Men såg man verkligen på barn på samma sätt som man såg på råttor, runt förra sekelskiftet? Jag tror att man kanske ska förstå liknelsen som att man såg barn som djuriska, vilda och styrda av sina impulser, snarare än att vara självständigt tänkande varelser. Man ansåg att barn fick synas men inte höras. Lärarens roll var inte bara att utbilda utan även att fostra barnen. Man menade att barn skulle lära sig att så att säga "bete sig civiliserat". Mina tankar går till domptören som tränar och dresserar vilda djur att uppträda.

Man kan läsa i Svensk läraretidning från 1895 att man inte bara ansåg att aga var bra, det var närmast att betrakta som hälsosamt. Med tukt skulle eleverna väckas till samvetsgranna människor. Att hålla barn i skola var inte bara gott för barnens bildning, de skulle hållas borta från gatorna där de kunde uppfattas som störande. Ordning och reda var vägen till att bli en god samhällsmedborgare. Därför var självdisciplin viktigt.

Piaget uttryckte något mycket viktigt. Hans röst var nödvändig. Att ha förståelse för att barn kan tänka och känna självständigt känns kanske uppfattas som självklart idag. Men så har det alltså inte alltid varit.

Det är fortfarande inte ovanligt att man läser eller hör om hur barn beskrivs som vildar, det vill säga att de beter sig djuriskt och att de stör. Barnen betraktas inte vara utforskande när de testar gränserna för vad man får eller inte får säga och göra.

De må vara impulsiva och ha lite dålig koll på läget ibland. Och visst är det så, att vilket beteende som helst är inte accepterat över allt. Det skadar dock inte att stundom ta tillfället i akt och påminna oss själva om att barn må vara små till växten, men de bär på stora tankar. Det är skillnad på råttor och tänkare. Hur vi fostrar våra barn vittnar om hur vi vill forma allas vår framtid.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar