När det gäller barnens egen kultur så anser jag att vi vuxna har skyldighet att intressera oss för, och åtminstone försöka ta ett litet steg in i deras värld istället för att upprepat försöka anpassa dem till våra vuxna idéer. Det handlar om att inte beröva barnen de uttryckssätt som finns inneboende i dem. Och det handlar också om att erbjuda barnen nya intryck, för att i förlängningen ge dem ökad möjlighet till uttryck, exempelvis genom skapande aktiviteter och lek.
Om barnkultur. Och barns kultur. En blogg som rör barns världar. Ur ett vuxenperspektiv. Med blicken sisådär i meterhöjd.
lördag 6 april 2013
Något om barnkulturbegreppet
Begreppet barnkultur brukar beskrivas som kultur för, med och av barn. För mig handlar barnkultur om såväl intryck som uttryck.
När det gäller barnens egen kultur så anser jag att vi vuxna har skyldighet att intressera oss för, och åtminstone försöka ta ett litet steg in i deras värld istället för att upprepat försöka anpassa dem till våra vuxna idéer. Det handlar om att inte beröva barnen de uttryckssätt som finns inneboende i dem. Och det handlar också om att erbjuda barnen nya intryck, för att i förlängningen ge dem ökad möjlighet till uttryck, exempelvis genom skapande aktiviteter och lek.
När det gäller barnens egen kultur så anser jag att vi vuxna har skyldighet att intressera oss för, och åtminstone försöka ta ett litet steg in i deras värld istället för att upprepat försöka anpassa dem till våra vuxna idéer. Det handlar om att inte beröva barnen de uttryckssätt som finns inneboende i dem. Och det handlar också om att erbjuda barnen nya intryck, för att i förlängningen ge dem ökad möjlighet till uttryck, exempelvis genom skapande aktiviteter och lek.
Etiketter:
barnkultur,
barns perspektiv
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar