torsdag 9 maj 2013

Pedagogers makt


Om den makt som vi vuxna har gentemot barn skrev läkaren, författaren och pedagogen Janusz Korczak (1878-1942): Känslan av maktlöshet skapar respekt för makt. Inte bara de vuxna, utan var och en som är äldre eller starkare kan på ett grymt sätt demonstrera sitt missnöje, sätta makt bakom orden, kräva lydnad och kränka ostraffat

Vi pedagoger strävar efter att se till det som vi anser vara ”barnets bästa”, men jag tror att det många gånger sker utifrån synen att barnet självt inte kan avgöra vad som är bäst. Vi vill förstå barnet och dess behov och handla utifrån detta. Vi gör oss till tolkningsföreträdare för barnet utifrån de utryck som hen gör, och hamnar i den problematik som kallas paternalism – det vill säga att tolka den andres behov. I och med det faktum att vi vuxna ser på barn med andra ögon än vad vi ser på andra vuxna, så ingår att vi har makt. Vi ser på barn som ”några andra”, än den grupp vi själva tillhör. Oavsett hur mycket vi vill och försöker sätta oss in i barnets perspektiv, så kan vi aldrig komma ifrån att vi är de vi är. Vi kan minnas hur det är att vara barn, men aldrig mer vara barn. I detta finns en problematik när vi försöker tolka barnets vilja.

Jesper Juul beskriver maktstrukturer i boken ”Ditt kompetenta barn”. Han talar till exempel  om de strukturer som funnits i familjen, under århundraden. Han skriver att enighet, konsekvens, konsekvenser och rättvisa var viktiga element i den idealiska maktstrukturen. Enighet och konsekvens stod till exempel för en enad vuxen front gentemot barnen, konsekvenserna handlade om att inskränka barnets frihet och rättvisa handlade delvis om att se till att ingen straffades på orättvisa grunder och delvis om att ”inte göra skillnad” på barnen – oavsett om barnen i realiteten var väldigt olika.

Om man drar en parallell till förskolans arbete skulle det kunna översättas så här: Pedagogerna agerar på samma sätt oavsett vilka personer som är inblandade i en situation (enighet), om barnet inte håller sig till de regler som gäller får barnet inskränkningar i sin frihet (konsekvens), barnen ska utföra aktiviteter oavsett egna tankar och intressen (rättvisa). Jag är medveten om att jag hårddrar det, men samtidigt kan jag se att dessa strukturer i viss mån finns i förskolan. I och med att flertalet barn är på förskolan en stor del av sin vakna tid, står vi för många av de värderingar som de kommer att bära med sig i resten av sina liv. Hur pedagoger handskas med konfliktsituationer, och vilket förhållningssätt pedagoger har till i vilken grad barnen själva ska vara delaktiga i konfliktlösningen, kan mycket väl komma att ha stor betydelse för hur barnen hanterar konflikter senare i livet.
------------------------------------
Jag deltar emellanåt i #fskChatt på twitter. Det är en chatt som samlar människor som har intresse av förskolan på olika sätt. Framöver kommer #fskChatt att behandla ämnet makt, med fokus på just pedagogers makt över barnen. Välkommen att deltaga, du också.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar