Varför tar det så lång tid att få hem sina barn från skolan eller förskolan? Svaret är att man som regel bara har två vägar att välja mellan. Den ena är vägen hem. Den andra är vägen förbi affären, och sedan hem.
Barnen å andra sidan, har betydligt fler alternativ. Om man har, två
barn så har man tre olika riktningar att hålla ordning på, och tre olika
hastigheter att samordna.
Vilka vägar går barnen då? Den snabba, den långsamma eller
den äventyrliga? Väljer de hinderbanan eller stigen, kantad av tusen frågor? Väljer
de den gnälliga, övertrötta eller den hemliga och fundersamma vägen?
De tar omvägen förbi stjärnorna. De går genom alla pölar. Och
varje sten är ett berg att bestiga. Ett barn springer, krälar hoppar och går
baklänges, och man kan bara hoppas att de rör sig i ungefärlig riktning mot
hemmet.
Om du orkar ge det lite tid och tillsammans med barnen
försöker benämna vägarna, så kanske du kan komma överens med barnet hur färden
ska gå. Jag prövade att fråga mitt barn.
Vi kom gemensamt fram till att de olika vägarna hade olika färger och hen var
såklart experten. Därefter kunde jag exempelvis föreslå att vi kunde ta den blå
vägen, som var hyfsat snabb och i min mening rätt riktning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar